Klokt kapital från Björklund?

På högskoleverkets seminarium för de högre lärosätenas styrelseledamöter (23/2) diskuterades forskningsfinansiering. Uppsalaprofessorn och tidigare statssekreteraren Sverker Gustavsson talade sig varm för en återgång till ordningen som gälle till 60-talet, med stora fasta anslag. Detta gör att forskarna slipper lägga dyrbar tid på att söka pengar och beskriva vad de vill. I stället kan de bara forska.

Anslagsfinansieringens fördel är att den bygger på prövning av idéer bland kollegor. Och intresse utifrån. Nackdelen är att den tar tid. Kanske för mycket. Fasta anslag ger stor frihet, men också risk för långsiktig statlig styrning och dålig insyn.

Utbildningsminister Jan Björklund talade också om detta. Han såg att både anslagsfinansierig och fasta statliga anslag behövs. Helst en tredje möjlighet, tillade han.

En sådan finns. Nämligen oberoende högskolor med egna pengar. Det kan ske på flera sätt. Idag är den enklaste vägen dit att högskolor som gör överskott kan behålla detta. Utan att framtida anslag minskar. Lund har idag 1,6 miljarder i sådant myndighetskapital, Uppsala 1,1 miljard. En del saknar helt.

Detta borde uppmuntras och kunna användas till egna ramsatsningar inom universiteten. Hann byta några ord med ministern om detta på lunchen. Han sa att det är dit han vill, men tillade att det finns andra krafter som är mot. På finansen, typ. Som ser sparande som idébrist och förspilld konsumtion.

Men orkar Björklund ta tag i detta, kan det bli hans mest bestående insats som minister.

/PT