En fråga om klass

Nu ska vi ner på detaljnivå.

En av de stora skiljelinjerna i bland annat svensk skolpolitik är synen på klassernas storlek. Grovt är fack och vänster-om-mitten-politiker ofta för att minska klasstorlekarna i Sverige. Detta är lite märkligt. Ty forskningsläget ger svagt eller inget stöd åt att små klasser är bättre än stora klasser för resultatet.

Detta slås fast i bland annat Hatties stora genomgång av forskningen i form av 800 meta-analyser omfattande 55.000 studier med närmare 90 miljoner elever i underlaget. Denna har snabbt blivit lite av en bibel. Hattie är inte Moses och hans analys är inte stentavlor från Gud. All forskning har avgränsningar. Men Hattie är mycket vederhäftig. Tillsammans med Pisa det viktigaste sammanfattande materialet vi har just nu.

Nu har Hatties analys kommit ut i en sammanfattning från SKL. Med vissa läsanvisningar, såklart. En handlar om Hatties avsnitt av klasstorlekens betydelse, vilken alltså är begränsad.

Bland annat skriver SKL i sin svenska sammanfattning att Hattie visar att det inte hjälper att öka klasstorlekarna. ”Hatties slutsats är att minskning av klasstorleken möjligen kan leda till högre arbetsrelaterade effekter för lärare och elever, vilka sedan möjligen kan (eller inte) leda till effekter på studieprestationer för eleverna. En annan slutsats är att en ökning av klasstorleken inte är att rekommendera.”

Det senare låter som en detalj, men är en central politisk analys som skulle stå i vägen för massor av reformer för att skapa en bättre betald och högpresterande lärarkår.
Men nu är det så att det inte stämmer att det skulle vara problem att öka klasstorleken. Och det stämmer framför allt inte i svensk kontext.

I Sverige saknas ordentlig statistik på klasstorlek. Men Pisa har samlat in uppgifter vad avser språk. Enligt den har Sverige omkring 21 elever per klass (Men vi har ca 12 elever per lärare, så teoretiskt omkring två lärare per klass) Detta är vad Hattie kallar en liten klass i sin text. Han tittar särskilt på studier för att spåra effekten av att minska från 25 till 15 elever. Då blir resultatet försumbart. I synnerhet i de allra största studierna som gjorts. Kort sagt: det ger kanske ingen, men som bäst mycket liten effekt att minska klasserna från 25 till 15. Hattie försöker förstå varför det är så mycket liv om detta med klasstorlek, när det ger så lite och osäkra resultat. En möjlighet är att lärarna inte förändrar beteende i de fall klasserna minskar. (Alltså har det återigen med lärarkvalitet att göra).

Hans stora slutsats är därför denna. ”meerely reducing the number of students in front of teachers appears to little change – in teaching and in outcomes”

Sedan noterar han att “reducing class sizes has not been a powerful moderator on outcomes”. Och tillägger inom parenetes “(although the positive sign of the average effect size suggest that increasing class size is poor policy)”.

Detta vill SKL göra till huvudnummer. Men låt oss zooma ut lite.

Om det ger liten, kanske ingen, positiv effekt på resultaten att minska klasstorleken, vad säger det om att göra det omvända och öka något?

-1- Jo för det första ingenting. Om man förstorar klasser kan det ha negativ, neutral eller positiv effekt. Det är inte undersökt konkret i denna studie. Hattie har om man är noga inte underlag för att säga något. Det gör han egentligen inte heller, därav att han säger att det ”antyder”, (suggest).

-2- För det andra att effektstorleken (oavsett om den är negativ eller positiv) troligen är försumbar eller liten, om det nu finns analogi enligt ovan.

Låt oss också reflektera över valmöjligheterna som finns i den svenska skolan. Vad är en stor klass? I Hattie talas det om spannet 30-80 elever. Och små klasser ligger runt 20.
Om vi nu redan ofta ligger i den lilla zonen, så är såklart möjligheterna att nå effekt mycket mindre än i skolor/länder där man har 80 elever och minskar till 20.

En central insikt hos Hattie om klassernas storlek är denna: ”the typical effect (d=0,1—0,2) should be considered small especially in relation to many other possible interventions”

Om valet är mellan att satsa på att förbättra lärarkvaliteten (vilket ger mycket höga effekter ) och att anställa fler lärare (minskade klasser, vilket inte har effekt), så måste valet vara enkelt. I den svenska kontexten är det den vägen vi måste gå.

Och som jag visat i denna blogg tidigare så finns det en del som antyder att större klasser faktiskt ger bättre resultat än små. Lärartätheten i friskolor antyder också det.

Så.

En liten detalj, men för skoldebatten är det viktigt att vi förstår den rätt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>