måndagen den 31:e oktober 2011

Om Hatt bara hade hatt kontakter

Idag blir elen dyrare. I Sydsverige. Handelskammaren har kritiserat de nya elområdena starkt. Liksom flera andra, exempelvis här. Och idag införs de. Indelningen ser ut så här för sydsvensk del.

(klicka för förstoring)



Här finns stora delar av svensk tillverkande industri. Och här av alla ställen höjs priserna. Man hade enkelt kunnat göra detta på annat sätt, exempelvis genom två större områden, eller helt andra upplägg. Notera exemplvis hur två kärnkraftsverk behändigt hamnade precis norr om gränsen. I själva verket är det nog en smygbeskattning för att finansiera de kapacitetsökningar som regeringen släpar efter med.

Anna-Karin Hatt är nu självkritisk å regeringens vägnar. Hade gärna gjort det annorlunda heter det nu.

Likdant lät det om skatten på applikationer. Sverige tar ut moms trots att dessa program inte omsätts i Sverige. Därför får svenska tillverkare betala dubbel moms. Både här och i utladet. Här låtsas regeringen att man måste vänta på EU. I själva verket handlar det om att Sverige bryter mot ett tydlligt regelverk som t ex Danmark klarar av att haja. Bara ett sätt att brandskatta en framtidsbranch och låtsas som det regnar.

Även här har Anna-Karin Hatt alltså varit ute och tyckt att det var synd att det är som det är.

Ja tänk om hon bara kände någon som kunde göra något åt detta. Som en minister med ansvar för energi och IT i regeringen. För då hade det bara varit att sätta igång och ändra direkt...

Skall Näringsdepartementet förnyas är det nog bättre med klarspråk än att låtsas att man är maktlös.

/Per Tryding

Färre högskolor 2.0

Utvecklar mer på newsmill om debatten att dra ner på antalet lärosäten. Det låter attraktivt för många, men det är inte den quick-fix till kvalitet i forksning och utbildning som många tror.

Risken är att i stället för högskolor på flera håll får universitetsfilialer som är starkt cenralstyrda av några få universitet, som i sin tur dirigeras av politiken. Riktningen bör vara en mot mer oberoende och egen ekonomisk kraft. Därmed också frihet för högskolorna att samverka om de bedömer det strategiskt rätt. Och konkurrera.

Detta kommer drivas minst lika mycket av möjligheterna att rekrytera lärare som studenter.

All akademisk kunskap har inte stordriftsfördelar, lika lite som all näringsverksamhet. Twitter och Stora Enso har ganska olika balansräkningar. Men är bara Stora Enso ett kunskapsföretag?

Om elitsatsning i sig är viktigast kanske staten köpa platser på de femtio topprankade universiteten utomlands och skicka begåvningarna dit. Inte det?

Bredd och topp är inte motsatser. De behöver varandra. Men vi skall inte snävt titta på detta inom Sverige, utan se svensk högre utbildning som en del i ett internationellt system. Och bland annat lägga av med inhemska examensformer.

/PT

torsdagen den 27:e oktober 2011

Skånes budget luktar ledarskap

Region Skåne la fram sin budget idag. Första huvudintrycket positivt.

# Övergripande ambition att vara världsklass i livskvalitet. Det är bra - ger en plattfrom för att satsa på sådant som attraherar kvalificerad arbetskraft.

# E22, ESS/MaxLab, Medicon Valley, Kollektivtrafik och liknande satsningar är bra och helt i linje med det övergripande målet

# Också bra att man kvantifierar mål kring hur Skåningarna upplever detta: t ex skall befolkningens förtroende för vården och nöjdhet med Skånetrafiken öka.

# Och i dessa orostider bra att man planerar för en budget i balans och med ett blygsamt plus 2012.

#Detta bland annat genom att spara 10% på administrationen och frysta politikerlöner. Viktigt budskap - satsningar i verksamhet inte i byråkrati. Luktar äkta ledarskap.

# Man undviker samtidigt att dra in köpkraft genom skattehöjningar


Saker man kan satsa mer på framöver:

# Få regeringen att medverka i finansieringen av satsningar som ovan (Trafik, forskningsanläggningar mm)

# Vara med i strategiska utbildnings och utvecklingsprojekt. Innovationsföretag behöver tex hjälp med kunskap om att sälja - en skånsk säljprofessur? Handelskammaren har ett pilotprojekt startklart.

# Ännu mer tryck i Öresundsintegration. Regionen sitter ju bland annat på vårdfrågorna och det är en stor sektor med mycket fördelar att hämta genom samverkan med Danmark

...och annat som vi säkert kan få återkomma till.

/Per Tryding

Östersjöregionens vägval

Baltic Development Forum är en årlig konferens där politiska ledare träffas för att diskutera Österjöregionens utveckling. Lite som Davos.

I år ägde det rum i Gdansk, Polen.



Stephan Müchler medverkade som en av öppningstalarna. Detta i rollen som president i BCCA (Baltic Sea Chambers of Commerce Association) som är ett nätverk för alla handelskammare i regionen. Klippet är ett utdrag ur talet som finns på www.bcca.eu.

Även Professor Ketels analys av det ekonomiska läget i regionen är intressant: Han ser inga enkla smärtfria val, men samtidigt starkt behov av handling. Receptet nu är att fokusera på ökad konkurrenskraft.



/PT

tisdagen den 25:e oktober 2011

Behövs de små högskolorna?

Utbildningsminister Jan Björklund (fp) vill snacka igång en fusionsprocess bland de svenska universiteten. Och han viftar med lädret - de som går samman kan vänta sig en morgongåva från staten för att täcka kostnader. Detta enligt ett utspel i DN

Är det rätt eller fel?

Ska det ske är nog approachen korrekt - det skall ske på universitetens egna initiativ och villkor.

Men argumenten Björklund för fram är tunna.

För det första detta med att bra utbildning bara kan ske om man samtidigt och på samma institut har god forskning. PÅ detta område finns det forskning (alltså forskning om hur forskning och utbildning relaterar). Och det visar sig att de som tittar på detta ofta kammar noll. att vara bra på det ena innebär INTE att man är bra på det andra. Forskning och undervisning är olika discipliner. Se bland annat denna metastudie.

En ganska färsk genomgång summerade så här: "The evidence gathered for this document suggests that research and quality teaching are not contradictory roles. However, we can not conclude from the information at hand that the link is strongly positive." (Qamar uz Zaman, 2004)

Det andra är att storlek ger stordriftsfördelar. Det är tveksamt generellt. Visst förekommer det sådana fall. ESS bygger man ju bara en gång och många länder gemensamt exempelvis. Men handelskammarens ranking av kvalitet visar att de som har effektivast forskning är nischade institut med stor egen frihet. Som KI, Handelshögskolan i Jönköping. Eller BTH.

För det tredje detta med krympande ungdomskullar. Att be universiteten att fusionerna är kanske ett sätt att säga att regeringen kommer att dra ner anslagen. Men helst inte vill skylta med det. Då är det bättre att säga att universiteten är färre och då behövs mindre pengar. Men grejen är att många små högskolor inte siktar på den grupp Björklund nämner. Högskolan i Kristianstad rekryterar exempelvis en stor mängd studenter som är lite äldre och inte vill flytta bara för att de vill läsa. De kommer aldrig blir stjärnstudenter på Harvard. Men de gör massor av nytta på sina arbetsplatser genom att kompetensutveckla sig.

Men Björklund har rätt i att vi nu efter en period av expansion måste titta på kvaliteten. Slutsatsen att färre är bättre är dock långt ifrån självklar.

/Per Tryding

onsdagen den 19:e oktober 2011

Låt inte hästarna bitas

Jag har förmånen att tillbringa veckan i Seoul på inbjudan av Sydkoreanska utrikes- och handelsdepartementet. Det är imponerande att se hur det här landet på kort tid efter Koreakriget rest sig ur ruinerna och nu kommit att bli en ledande industrination.

Precis som EU har USA nu ett frihandelsavtal med Korea. Det intressanta är dock de diskussioner som förekommit, och fortfarande förekommer, såväl i USA som i Korea. Olika grupper i bägge länderna har velat stoppa avtalet med hänvisning till att arbetsplatser kan gå förlorade. Det är helt fel väg att gå. Öppna ekonomier med stor handel har alltid åstadkommit högre välstånd. Gårdagens besök i den demilitäriserade zonen kring 38:e breddgraden och erfarenheter från Nordkorea förskräcker!

Vi får inte låta den finansiella oron ge protektionistiska strömningar vind i seglen - inte låta hästarna bitas när krubban börjar bli tom!

Långt kvar till den inre marknaden

Den som påstår att den europeiska inre marknaden snart är uppnådd lever långt ifrån verkligheten. Vi som bor eller vistas i Öresundsregionen påminns mer eller mindre dagligen om att det återstår mycket att göra innan vi på riktigt allvar kan tala om en inre marknad ens i vårt hörn av Europa. Och vi brukar ju med all rätt framhålla den fria handelns fördelar.

För någon dag sedan åkte jag X2000-tåget från Linköping till Kastrup. Allt fungerade fint, tidtabellen hölls och serveringen ombord likaså. Men när vi närmade oss bron och Danmark meddelades att "nu måste man stänga serveringen eftersom man inte har tillstånd att utföra denna service i Danmark". Långt kvar till en inre marknad med andra ord!

fredagen den 14:e oktober 2011

Räntan på väg ner...

Det går inte att förstå Karolina Ekholms tal och analys på något annat sätt än att räntan skall nedåt. Se själva här



..eller läs här på Riksbankens hemsida

Det hör till spelets regler att man som ledamot bara redovisar sina resonemang, men inte avslöjar hur man röstar uttryckligt. Och förvisso är det lite tid till nästa möte. Men Ekholms analys var tydlig.

Nu finns det fem andra med i beslutet. Man brukar tala om duvor (räntesänkare) och hökar (räntehöjare) i detta sammanhang. Och så finns det duvhökar (som äter räntesänkare till frukost). Osäker på fördelningen i riksbanken, men Ekholm är i varje fall inte det senare.

Hon var också övertygande, och drog mycket på sin expertis om internationell handel. Hon hade bland annat ett bra resonemang om effekten av en återhållsam finanspolitik, alltså den linje som Borg nu genomför. Ekholm köper inte argumentet att detta ökar förtroendet vilket i sin tror gör att konsumtion med mera ökar.

Nu är det nog inte i första hand ekonomisk analys som styr finanspolitiken, utan en politisk. Reinfeldt och Borg är uppvuxna med att borgerliga regeringar alltid schabblar bort finanserna i regeringsställning. Det har varit delvis sant, delvis inte. Men det har alltid varit svårt att värja sig mot. Och det vill man undvika för att få rollen som statsbärande. Tack vare budgetlagen är det dessutom möjligt att genomföra effektivt. Så räkna inte med expansiv finanspolitik. vad som än händer...

/Per Tryding

E22 - Social investering i Skåne

I åratal har Handelskammaren arbetat med att få E22 utbyggd. Nu har arbetet har givit resultat i Skåne. Igår klubbades investeringen som enar Skåne på tvären. Det var lite politiska piruetter på slutet, som nog mest handlade om att få uppmärksamhet och cred.

Det kommer betyda enormt mycket socialt, ekonomiskt och kulturellt. På sitt sätt motsvarar det Öresundsbron, fast på land och inom Skåne. Eller om man så vill är E22 Skånes viktigaste sociala media. Den kommer betyda mycket för kontakten mellan företag och människor.

Och det är Region Skåne som skall ha den politiska äran. Regeringen har inte gjort mycket, men de har i varje fall inte ställt sig i vägen och flyttat bort pengar den här gången.

Att det skulle vara den sista stor Skånska investeringen i vägar som Christien Axelsson (S) säger i tidningarna är nog lite förhastat. E6 håller på att svämma över, vi måste binda ihop Kristianstad med Hässleholm och få med Österlen också. Med mera.

För att inte tala om E22 i Blekinge och Kalmar.

One down, many more to go.


Lite artiklar:

http://www.sydsvenskan.se/sverige/article1560637/E%E2%80%8922javascript:void(0)-utbyggnad-paborjas-2013.html

http://www.nsk.se/article/20111013/NYHETER/111019856/1163/-/sager-ja-till-stod-at-e22

http://www.skanskan.se/article/20111013/NYHETER/111019856/1019/-/sager-ja-till-stod-at-e22

tisdagen den 11:e oktober 2011

En fråga om klass

Nu ska vi ner på detaljnivå.

En av de stora skiljelinjerna i bland annat svensk skolpolitik är synen på klassernas storlek. Grovt är fack och vänster-om-mitten-politiker ofta för att minska klasstorlekarna i Sverige. Detta är lite märkligt. Ty forskningsläget ger svagt eller inget stöd åt att små klasser är bättre än stora klasser för resultatet.

Detta slås fast i bland annat Hatties stora genomgång av forskningen i form av 800 meta-analyser omfattande 55.000 studier med närmare 90 miljoner elever i underlaget. Denna har snabbt blivit lite av en bibel. Hattie är inte Moses och hans analys är inte stentavlor från Gud. All forskning har avgränsningar. Men Hattie är mycket vederhäftig. Tillsammans med Pisa det viktigaste sammanfattande materialet vi har just nu.

Nu har Hatties analys kommit ut i en sammanfattning från SKL. Med vissa läsanvisningar, såklart. En handlar om Hatties avsnitt av klasstorlekens betydelse, vilken alltså är begränsad.
Bland annat skriver SKL i sin svenska sammanfattning att Hattie visar att det inte hjälper att öka klasstorlekarna. "Hatties slutsats är att minskning av klasstorleken möjligen kan leda till högre arbetsrelaterade effekter för lärare och elever, vilka sedan möjligen kan (eller inte) leda till effekter på studieprestationer för eleverna. En annan slutsats är att en ökning av klasstorleken inte är att rekommendera."

Det senare låter som en detalj, men är en central politisk analys som skulle stå i vägen för massor av reformer för att skapa en bättre betald och högpresterande lärarkår.
Men nu är det så att det inte stämmer att det skulle vara problem att öka klasstorleken. Och det stämmer framför allt inte i svensk kontext.

I Sverige saknas ordentlig statistik på klasstorlek. Men Pisa har samlat in uppgifter vad avser språk. Enligt den har Sverige omkring 21 elever per klass (Men vi har ca 12 elever per lärare, så teoretiskt omkring två lärare per klass) Detta är vad Hattie kallar en liten klass i sin text. Han tittar särskilt på studier för att spåra effekten av att minska från 25 till 15 elever. Då blir resultatet försumbart. I synnerhet i de allra största studierna som gjorts. Kort sagt: det ger kanske ingen, men som bäst mycket liten effekt att minska klasserna från 25 till 15. Hattie försöker förstå varför det är så mycket liv om detta med klasstorlek, när det ger så lite och osäkra resultat. En möjlighet är att lärarna inte förändrar beteende i de fall klasserna minskar. (Alltså har det återigen med lärarkvalitet att göra).

Hans stora slutsats är därför denna. ”meerely reducing the number of students in front of teachers appears to little change - in teaching and in outcomes”

Sedan noterar han att “reducing class sizes has not been a powerful moderator on outcomes”. Och tillägger inom parenetes “(although the positive sign of the average effect size suggest that increasing class size is poor policy)”.

Detta vill SKL göra till huvudnummer. Men låt oss zooma ut lite.

Om det ger liten, kanske ingen, positiv effekt på resultaten att minska klasstorleken, vad säger det om att göra det omvända och öka något?

-1- Jo för det första ingenting. Om man förstorar klasser kan det ha negativ, neutral eller positiv effekt. Det är inte undersökt konkret i denna studie. Hattie har om man är noga inte underlag för att säga något. Det gör han egentligen inte heller, därav att han säger att det ”antyder”, (suggest).

-2- För det andra att effektstorleken (oavsett om den är negativ eller positiv) troligen är försumbar eller liten, om det nu finns analogi enligt ovan.

Låt oss också reflektera över valmöjligheterna som finns i den svenska skolan. Vad är en stor klass? I Hattie talas det om spannet 30-80 elever. Och små klasser ligger runt 20.
Om vi nu redan ofta ligger i den lilla zonen, så är såklart möjligheterna att nå effekt mycket mindre än i skolor/länder där man har 80 elever och minskar till 20.

En central insikt hos Hattie om klassernas storlek är denna: ”the typical effect (d=0,1—0,2) should be considered small especially in relation to many other possible interventions”

Om valet är mellan att satsa på att förbättra lärarkvaliteten (vilket ger mycket höga effekter ) och att anställa fler lärare (minskade klasser, vilket inte har effekt), så måste valet vara enkelt. I den svenska kontexten är det den vägen vi måste gå.

Och som jag visat i denna blogg tidigare så finns det en del som antyder att större klasser faktiskt ger bättre resultat än små. Lärartätheten i friskolor antyder också det.

Så.

En liten detalj, men för skoldebatten är det viktigt att vi förstår den rätt.

Insiktsfull Björklund

Folkpartiledaren Jan Björklund presenterade i helgen förslag om en ny bred skatteuppgörelse. Han vill slopa värnskatten och halvera den statliga inkomstskatten. Målet är att få ner marginalskatten till 40 %. Med en av världens absolut högsta marginalskatter känns det ganska rimligt. Vårt skattesystem är ju knappast det tyngsta argumentet man lyfter fram när man vill locka internationella företag till Sverige.

Lite märkligt är det dock att Björklunds allianspartners, främst företrädd av finansminister Anders Borg, inte ser det som lika angeläget att nå en marginalskattesituation som motsvarar OECD-snittet. Insiktsfullt Björklund!

torsdagen den 6:e oktober 2011

Steve Jobs 1955-2011

Om hundra år är det Steve Jobs alla kommer att tala om när det tänker på 1900-talets datarevolution. Klippet nedan har många redan sett och den sprids idag över hela världen. Men är det något vi skall ta med från Steve är det hans budskap i det här talet från Stanford för några år sedan.



Han talar bland annat om sin sjukdom. På just den punkten fick han tyvärr fel. Men attityden var ändå rätt.

/Per Tryding

måndagen den 3:e oktober 2011

Perikles och tyskarna

Importera fattigdom eller politik? Det verkar vara valet för Grekland. Vilket utvecklas på Newsmill om Euron.

Euron är fortfarande en god idé och det är svårt att tro på alternativet med att länder börjar lämna den. Inte särskilt realistiskt eller troligt, helt enkelt.

Det talas nu om brandväggar runt grekland. Kanske är det med dagens ekonomi som med Perikles berömda mur. Om man inte kliver ut på fältet och tar tag i problemen, så håller ingen mur i längden. (I Perikles fall var problemet Spartas armé, och den var nog elakare än dagens strejkande statsanställda)

Tvärtemot det intryck vi får i pressen så är stödet för tysk medverkan i att reda upp detta mycket starkt, både bland allmänhet och politiker.

Tyskland rev sin mur, vilket kostade ganska exakt ett helt Grekland. Så man kan ju undra varför Tyskland går så bra.

Det finns såklart flera skäl. Här är två mindre uppmärksammade:

1) Tyskland har sänkt sina totala arbetskraftskostnader de senaste åren (relativt omvärlden), medan t ex Italien, Frankrike med flera höjt dom.

2) Och så har man kanske världens bästa matchning av kompetens och jobb. Inte minst avseende jobb i industrin, som fortfarande har gott anseende i Tyskland.

Sånt spelar roll.



/Per Tryding