Fransk läxa i Sverige

Idag lämnar Europeiska Kommissionen sin dom över medlemsländernas ekonomiska planer.

Allt fler blickar riktas nu mot Frankrike som näste patient i den långa kön i EUs akut. Avseende grundläggande ekonomiska data finns egentligen inget nytt på senare tid. Frågan är vilken dipends Frankrike får med att hantera sin sits. Förväntan är att Frankrike (liksom Spanien och Italien) får extra tid för att reformera. Men är man för generös med detta, så skadar det hela idén med koordinering.

För reformer behövs. President Hollande skryter om att han lyckats behålla jordbruksstödet till bönderna i senaste EU budgeten. Att budgetministern som ledde Hollande-regeringens kamp mot skatteflykt själv hade ett hemligt nummerkonto i Schweiz är väl ett tragiskt symptom.

Mindre känt om Frankrike är att landets byråkrati är enorm och enormt byråkratisk.

Omkring 900 ledamöter av nationalförsamling och senat delar på en knapp miljard (i svenska kronor) i egna budgetmedel som de kan dela ut i sina valkretsar efter eget huvud. En slags smörjmedel till väljarna betald av mottagarna själva som skattebetalare. Otänkbart i Norden, Tyskland och anglosaxisk kultur.

Det är vanligt att man både sitter i nationalförsamlingen och är borgmästare eller likande hemma i valkretsens kommun. Detta kallas cumul des mandats, att man ackumulerar mandat.

Och poltiska församlingar finns det många av. Tyska die Zeit noterade nyligen att hälften av alla kommuner i hela EU är franska. Totalt finns sådär 2.500 kommunförbund, 40.000 kommuner och därtill lite annat i Frankrike.

Otroligt. Men håll tillbaka skadeglädjen.

Vad gäller regionerna framstår Frankrike som ett tyskt under av stringens jämfört med Sverige. Sverige med 9 miljoner invånare har lika många regioner som Frankrike med 65 miljoner invånare.

Vi har därtill tre olika sätt att hantera regional infrastruktur och näringspolitik beroende på var man är i Sverige. I Skåne är det numera lite tydligare eftersom regionen samlat många viktiga uppgifter. Men det ser olika ut på olika håll. Kalmar, Kronoberg och Blekinge har andra system och Halland också. Länsstyrelserna har blivit en låda där udda sockor från staten hamnar med extremt diversifierad portfölj (olika i olika län). Ingen statlig myndighet med krav på effektivitet följer längre länsindelningen. Och alla har ritat egna varianter på sin interna regionala struktur.

Ingen vet riktigt vad en landshövding gör (och det är olika i olika län). Men alla är förtjusta i residensen.

Den senaste statliga utredningen kom till samma slutsats som alla tidigare utredningar, nämligen att detta inte håller. Det ryktas att regeringen skrotat utredningen. Men ansvarige minster Stefan Attefall har för sin del bara kommenterat detta på twitter, så här

“Nej. Jag har bara sagt att jag inte tror på ngr strukturförändringar enligt Sjöstrands tidsplan, dvs 2015.”.

Vad gäller regionerna reformerades Frankrike på 80-talet. Det finns all anledning att titta på den franska läxan också i Sverige.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>