Forskningsbaserad skolpolitik?

Efter att Pisaraset blev offentligt i förra veckan står redan en sak klar. Det kommer inte att saknas brist på patentlösningar och pekfingrar.

Vi kan bara hoppas att de röster inom politiken som talar om en förutsättningslös analys menar allvar. Det politiska systemet behöver ompröva en del. Skolpolitik tycks tyvärr ofta finnas till mer för politiken än för skolan.

Samtidigt råder faktiskt stor konsensus på flera områden inom forskningen och OECD har mycket vederhäftiga analyser. Och det finns tonvis med forskning om skolresultat. och den har aldrig varit så enkelt tillgänglig som idag.

Så när alla politiker säger att de vill ha en forskningsbaserad politik, kan man undra vari olikheterna består. Ett svar är såklart att alla dimensioner av skolan inte kan besvaras genom forskning, utan bottnar i samhällssyn och livsåskådning.

Ett exempel är att FNs deklaration om mänskliga rättigheter har följande att säga om skolval (art 26.3) ”Rätten att välja utbildning för barnen tillkommer i första hand deras föräldrar”. Denna rätt kan inte motbevisas med forskning och det går knappast att utifrån denna rätt designa ett skolsystem som alla kan enas om. (Detta hör man inte så mycket om – kanske för att vänstern gillar FNs rättighetslista, men inte just denna rättighet medan folk mer till höger gillar just denna rättighet men inte tanken på att FN har en rättighetslista).

Men det finns också ett matchningsproblem mellan forskning och politik. Väldigt många aspekter och detaljer kan beforskas och väldigt mycket har någon liten betydelse. Men forskarnas uppgift är inte främst att sortera och prioritera bland alla rön. Det är därför John Hatties och andra sammanställningar är så viktiga, för de ger perspektiv. Ett exempel är detta med klasstorlek som i forskningen inte kan visas ha någon effekt, eller i bästa fall en liten effekt på resultaten. Men vill man att lösningen skall vara klasstorlek går det att hävda stöd för detta. Det betyder inte att det är ett relevant problem i den svenska skolan, i synnerhet inte jämfört med annat.

eller detta med resurser – behövs det mer resurser? Pisa säger följande: det finns ett slags tröskelvärde (under 50.000 dollar för en hel skolgång per barn) man bör upp i och som många fattiga länder inte klarar. Men är man över den nivån spelar mer resurser ingen roll. sambandet är väldigt tydligt

Så i Brasilien är svaret att – ja, mer resurser hjälper. Men i Sverige är svaret nej. Men man använder resurserna spelar självklart stor roll.

I Sverige är det mycket liten tvekan om att lärarkvaliteten och lärarnas möjligheter att bedriva undervisningen är en mycket viktig faktor. Troligen är det så att om vi lyckas skapa en trend där lärarkvaliteten ökar så kommer den att dra med sig hela systemet uppåt. Reformer som sammanfaller med en ökad lärarkvalitet kommer därför att uppfattas som effektiva. Ungefär som när tidvattnet kommer in i en hamn och alla båtar lyfts.

En tydligt indikation på detta är att samvariationen mellan lärarlöner (relaterat till BNP) och resultat är så stark att denna faktor ensam förklarar närmare en femtedel av skillnaden i resultat mellan länder. Detta måste tolkas som att länder där yrket är attraktivt med hög lön attraherar talanger, motiverar dem och gör det därför också lättare att utbilda dem väl. Notera i boxen nedan (från Pisa 2009) att korrelationen med klasstorlek och resultat är negativ och inte signifikant – den spelar alltså ingen roll.

Det finns annat än lärarkvalitet som spelar roll, såklart. Men all skolpolitik når ut till eleverna genom lärarna. Det är därför där allt måste börja. och det är därför bra lärare kan kompensera brister i andra dimensioner, som t ex socioekonomi.

Att en effekt kan identifieras genom forskning betyder inte att den relevant och alla effekter är inte lika stora. Tyvärr räcker det ofta men någon form av stöd för den egna ideologin för att politiker skall utnämna en uppfattning forskningsbaserad.

PT

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>