VTI – trafikforskare nära diket

Nyligen gick en forskare på VTI till hårt angrepp på det så kallade västsvenska paketet och dess centrala projekt västlänken. Utgångspunkten var en systemkritisk analys av svenska beslutsprocesser inom trafik (VTI rapport 794) se här.

Men det är svårt att se hur denna rapport är relevant för processen. Argumentationen är spretig och polemisk, snarare än vetenskaplig och stringent. Det är också tveksamt om VTI skall ge sig in i debatten alls på dessa grundvalar.

Rapporten konstaterar att skattningar av nytta (såklart) inte är perfekta när det gäller vägar och järnvägar. Den konstaterar att om regioner fick mer ansvar för den egna infrastrukturen skulle de sannolikt agera ansvarsfullt, men olika regioner skulle göra olika prioriteringar. (ESO har nyligen publicerat en mer vederhäftig analys som rekommenderar ökat regionalt ansvar, se här). Den konstaterar att riksdagen bland annat har samhällsekonomiska mål med statens trafikpolitik.

Så långt inget nytt. Men detta kokas ihop till ett ganska disparat utfall där tesen tycks vara att riksdagen är dum som fattar beslut som även väger in annat än dessa imperfekta samhällsekonomiska kalkyler.

Två exempel på projekt med låg lönsamhet lyfts fram. Bottniabanan och västlänken.

Dessa är mycket olika av flera skäl: befolkningsunderlaget som de betjänar och dessa regioners potential till tillväxt är ett. Deras roll i de sammanhängande systemen är ett annat.

Detta problematiseras inte alls.

  • Här nämns heller inget om nya ansatser inom forskning där matchningseffekter kan nyansera nyttoeffekter i form av produktivitetsökning hos arbetskraften av denna typ av investeringar.
  • Här diskuteras inte hur paketet hänger samman som system (vilket göra att trafikverket gör en samlad bedömning om hela insatsen som lönsam).
  • Eller varför inte en analys av hur jakten på nominellt höga NNK (nuvärden) i enstaka projekt kan leda till suboptimering och driva kostnader. På vägsidan kan man arbiträrt avgränsa projekt i vägavsnitt så att NNK formellt blir hög på vissa delar och lägre på andra. Då kan olika väghållningsregioner hitta projekt som ”kvalar in” på olika formella kravspecar. Sannolikt bidrar detta till att incitament skapas för att bygga små projekt vilket blir dyrt (i snitt är ett svenskt vägprojekt ca 10 km, men hade vi byggt t ex 20 km så hade kostnaden minskat med kanske 10%). Dessa små projekt påverkar sedan framtida tillgänglighet som flyttar kalkylerna. En strikt applikation av NNK har alltså nackdelar. För vissa projekt finns inte denna möjlighet, som tunnlar. De ger ofta språngvisa förändringar snarare än inkrementella.

Det är prövande och nyfikna resonemang och forskningsgenomgångar på denna typ av teman man förväntar sig från VTI.

Massor av aspekter saknas såsom att staten i regeringens prop faktiskt är mycket tydlig med att samtliga åtaganden staten gör är endast politiskt, inte ekonomiskt bindande. Regeringen har också bemödat sig om att kartlägga den samhällsekonomiska aspekten av olika projekt, vilket efterlyses i rapporten.

Dessutom: samhällsekonomi har aldrig varit det enda kriteriet för statens beslut. Det har uppenbara förklaringar. Vad är det korrekta ekonomiska värdet på ett dödsfall i trafiken som optimerar värderingen av säkerhetsaspekter? Inte självklart precis. Detta verkar rapporten också inse, så vad är då tesen?

Man kan därför undra vad som föranleder den bredsida i pressen som VTI nu avlossar. Sammantaget har rapporten stora inslag som är politiska, snarare än ekonomiskt analytiska. Rapporten, i synnerhet avsnittet om Västlänken, liknar mer en debattartikel än en forskningsrapport. Partitillhörigheten hos beslutsfattares antydda inkompetens lyfts exempelvis fram. Är detta inte en bit under VTIs egna kvalitetskrav?

Men framförallt: man frågar sig vad forskningsvärdet är?

Västsverige ska nu folkomrösta om detta paket. Frågar ni mig är det inte rimligt, men nu är det så. Det kommer att bli en ganska rörig debatt med mycket rykten och svårt att sortera fakta från tyckanden. Pointen här är inte att gå in i den debatten. Men: Det hade varit klädsamt om VTI i stället för denna typ av svepande politisering kunde bidra med forskningsrön och perspektiv. Om man nu tvunget skall uttala sig i en folkomröstning.

VTI är en proffsig organisation som inte borde köra så här nära diket!

Per Tryding

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>