Skolverk och skolvärk i Malmö

I veckan kommer Skolverket till Malmö för att diskutera skolfrågor. Bakgrund ges i en artikel i Sydsvenskan av Skolverkets chef Anna Ekström (här). Artikeln ger faktiskt ett bättre, mer gediget, intryck än många av de rapporter som verket givit ut.

Artikeln berör saker som obestridligen påverkar skolans resultat. Det ena är social bakgrund hos eleverna i en skola, vilka som går på den (sk socioekonomiska variabler). Den andra är lärarnas kompetens. Sammanfattningsvis är socioekonomi ganska enkelt att analysera och debattera, men svårt att hantera, medan lärarkompetens är ganska svårt att analysera och debattera, men lite enklare att hantera. Malmö stads har exempelvis nu satsat stort på ett komplext skolpeng-system som är tänkt att hantera socioekonomiska skillnader, men approachen har många problem.

Anna Ekströms utgångspunkt tycks vara Pisa som, i samband med att de släpper sina siffror, alltid erbjuder en ganska grundlig analys. Denna är ofta mycket intressant, inte minst för att den i huvudsak verkar ”data-driven”. Analysen görs utifrån vad som kommer fram ur det faktiska statistiska underlaget, snarare än från teoretiska utgångspunkter. I den senaste undersökningen fokuserar OECD mycket på ”rättvisa” i ländernas skolsystem. ”Equity” är det engelska begreppet, ofta i praktiken använt som synonym för likhet i förutsättningar. (Det är alltså i engelskan samma ord som betecknar aktiekapital, vilket är en annan historia.)

Analysen i förra Pisaundersökningen (2009) fokuserade en hel del på lärarna och bekräftade som en indikation på deras betydelse att lärarlöner ensamt förklarar en stor del av variansen mellan skolsystem.

Båda dessa saker sätts nu ihop i Anna Ekströms budskap tillsammans med den i debatten ofta förbisedda självklarheten att skolan är KOMMUNAL i Sverige och att mycket action måste ske i kommunpolitiken.

Detta är mycket bra. Särskilt viktig är insikten att lärarna sätter ribban för all annan skolpolicy. Alla pedagogiska idéer, alla läroplaner, all ämnesdidaktik skall nå eleverna genom lärarna.  Inser man detta så blir utmaningen i skolan med ens lite tydligare.Goda insatser från lärare kan till och med ”häva” kulturella och sociala mönster.

Ett skolsystem där alla erbjuds en god skolgång – alltså med god ”equity”  – måste befolkas med bra lärare. I debatten sätts ofta den socioekonomiska balansen i klassrummen som nummer ett för att nå equity. Men grejen med det är att det är mycket mer oklart hur denna balans kan styras med policy. Att man enkelt kan analysera något betyder inte att det är enkelt att åtgärda.

Malmö Stad satsar nu mycket av sin energi på en ny modell för resursfördelning till Malmös kommunala och fristående skolor 2014 (här). Detta införs mitt under läsåret och kastar om villkoren ganska dramatiskt för skolorna mitt under deras budgetcykel. Transparensen är tyvärr mycket låg – vad budgetsignalen skall leda till för beteende är nog höljt i dunkel hos merparten av skolorna. Men det går ut på att tilldelningen av pengar till stor del fördelas efter olika socioekonomiska parametrar, sk ”strukturersättning”. Det finns många bekymmer med ansatsen, men man kan väl säga att den till skillnad från data-driven analys är teori-driven. Teorin är att mer resurser a) är korrelerat med resultat och möjligen b) att socioekonomiska strukturer kan påverkas exempelvis om föräldrarnas sökbeteende förändras.

Om detta kan sägas följande

a) Senaste Pisa bekräftar med visst eftertryck det som många andra visat, nämligen att det över ett visst tröskelvärde spelar ganska lite roll vad man betalar för skolan. Vad man gör av pengarna är såklart inte ointressant. Bra lärare kostar så klart genom högre lön och bra arbetsvillkor, men i övrigt är det är inte uppenbart starka samband för många andra interventioner.(Bilden visar en illustration till detta, se mer sid 41 här).

b) Att på sikt påverka föräldrars skolval genom denna typ av incitament är troligen svårt. Forskning visar med visst eftertryck att skolval präglas av att ”kaka-söker-maka” när det gäller skolans sammansättning och föräldrar är ganska kreativa i att hitta sätt att lyckas med detta oavsett policy. (Noteras bör också att svenska skolor inte kan påverka aktivt och direkt vilka de antar; könummer gäller.)

Varför införs då systemet? Själva idén till det nya systemet hämtar bland annat kraft ur en analys hos just Skolverket från 2009 (här). Rapporten har en del brister, bland annat upprepas som vanligt att lärartäthet är viktigt trots att man samtidigt skriver ”Sambanden mellan lärartäthet, klasstorlek och resultat är emellertid svaga”. 

Men att en grupp faktorer (som social sammansättning) har stor effekt, betyder inte att de är enkla att manipulera för bättre resultat. Av varians mellan socioekonomi, resultat och resurser följer inte att skolpengens storlek generellt är ett bra styrinstrument för hur klassrummen komponeras i skolan. 

Vore alltså bra om arbetet med equity fokuserade mindre på ett försök till en ”BIG QUICK fix” med skolpengen. Det finns stor risk att detta försvårar mer än underlättar för Malmös skolsystem. Därmed inte sagt att frågan om socioekonomisk påverkan är oviktig. Men det finns många alternativ och handlar policymässigt mer om insatser kring lärarna, didaktiken, kanske skoldistriktens geografi med mera. Eller tänk om rektorer fick makt att styra sina skolor i svenska kommuner…

Hur stora klasserna är och hur många lärarna är spelar liten eller ingen roll. Men VILKA elever som sitter i klassen och VEM som är lärare spelar stor roll, alltså sammansättningen på klassen och kompetensen hos lärarna. System som säkrar kompetensen kan säkert bidra till att socioekonomiska effekter kan hanteras. Men att skolpengen bidrar till det är mycket osäkert. Snarast finns en mängd risker som att det driver skolor i riktningar som inte är avsedda. Det bästa hade varit om man hade vågat satsa direkt på lärarutveckling eftersom det har möjlighet att ge resultat med kraft och med snabb verkan.

Skolan värker i Malmö. Låt oss hoppas Skolverket kan bota och inte bidra till värken.

/PT

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>