Byråkrater klustrar inte

Det har kommit en hel del reaktioner från Stockholmstrakten kring Handelskammarens utspel om hur svenska myndigheter (här) kan bidra mer till tillväxt och demokrati genom ökad närvaro i samtliga tre stora tillväxtregioner, inte bara en.

Från Stockholm framförs tanken att det finns mer stordriftsfördelar av att bara satsa på en enda kärnregion och bygga ett slags kompetenskluster för all statlig verksamhet där. Men detta bygger på en sammanblandning av två begrepp.

Det är riktigt att satsningar på statliga myndigheter påverkar utvecklingen i en region genom att arbetsmarknaden vidgas och marknader för tjänster, bostäder och konsumtion i bred mening stärks. Men detta är främst en agglomerationsmetod av breddning av volymen, inte en effekt av att regionen utvecklar en nischad klusterkompetens i byråkrati.

Agglomerationseffekter uppträder i princip i alla regioner, men har en hävstångseffekt som bidrar till näringslivets tillväxt framför allt i större regioner. Sverige har tre sådana som är stora nog att vara värd för myndigheter utan avkall på deras inre kvalitet.

Värdet av kluster som bidrar starkt till att branscher tenderar att ”sitta fast” i regioner har bland annat att göra med att det finns olika sorters kompetens som har olika värde för olika aktörer. Detta är innebörden av Beckers humankapital som belönats med nobelpris i ekonomi.

Den säger kortfattat att det finns vad han kallar specifik kompetens som bara är värdefull för enskilda företag men saknar värde utanför detta företag. Därtill finns generellt kompetens som är värdefull för alla företag. Detta har utvecklats och man talar ibland om specifik kompetens inte bara för företag utan om både företags-specifk och bransch-specifik kompetens kontra generell kompetens.

På så sätt kan man talat om kompetens som är mer värdefull i en region än i en annan utifrån vilken typ av kompetens det är. Öresundsregionens höga andelar företag som efterfrågar endokrinologisk kompetens gör att endokrinologisk specialisering hos personal generellt värderas högt här. Stockholms största specialisering vetenskapligt (som andel av värdens forskningsoutput) är jordbruks och skogsvetenskap (!) och där gäller motsvarande kan man tänka sig.

Men: Graden av specifik kompetens är dock inte lika stor i alla yrken och branscher. Det fåtal studier som gjorts tyder på att förvaltningsyrkenas kompetensprofil (alltså sådant som myndigheters ledningar ägnar sig åt) är mycket generisk. För administrativa yrken är inslagen av specifik kunskapsuppyggnad på jobbet lägst av alla yrken (hela två tredjedelar är helt generiskt) och de branscher som ha lägst inslag av specifik kompetens är sådant som bank och tjänster. De har alltså mycket lite av ”kluster”-egenskaper. Mer specifika är exempelvis maskinoperatörer eller branscher inom tillverkning, konstruktion, distribution med mera. Vilket också stämmer med sunt bondförnuft. Innebörden av detta är att kompetensen enkelt kan flytta mellan verksamheter och regioner utan att företag eller branscher tappar kompetens – för den är generellt tillgänglig.

Men pointen är att inte ens generisk kompetens såklart inte är lika tillgänglig i en region med 10.000 personer på arbetsmarknaden som i en region med 1000.000 personer. Någonstans däremellan går en gräns, men över miljonen är vi tämligen tryggt på säkra sidan när det gäller rekrytering.

För statens inre och yttre effektivitet är lokalisering till storstädernas arbetsmarknader mer effektivt. Då når man rätt kompetensnivå för verksamheten. Man bidrar samtidigt mer till nationalekonomisk tillväxt genom att man stöder samtliga regionernas produktivitet med mindre risk för flaskhalsar eller överhettning som uppstår om man bara satsar i en av tre regioner. Stark närvaro i flera regioner med stor befolkning minskar vi-dom känslan och skapar bättre förankring av statens verksamhet och därmed demokratisk legitimitet

Men detta är en generell agglomerationseffekt i stora lokala marknader, inte en byråkrati-kluster effekt som bara kan finnas i Stockholm.

I korthet: Byråkrater skapar inte kluster, men bidrar som alla andra.

Länk till rapporten: Inlokalisering

/PT

 

En reaktion på “Byråkrater klustrar inte

  1. ”Från Stockholm framförs tanken att det finns mer stordriftsfördelar av att bara satsa på en enda kärnregion och bygga ett slags kompetenskluster för all statlig verksamhet där”.
    Vilket otroligt cyniskt resonemang! Är det så här man tänker i vår huvudstad? Är det så man tar sitt oehört stora ansvar och vårt förtroende att vara huvudstad?
    Man ska bara satsa på en region??? Sig själv?
    För det första är det en oehörd orättvisa rent ekonomiskt.
    För det andra tappar man ännu mer kontakt med övriga landet. Det räcker alltså inte att regering och riksdag sitter där. Nu ska även alla myndigheter sitta där. Det kan nog alla förstå att detta leder till ännu mer Sthlmscentrerade beslut. Det går inte att komma ifrån att alla är sig själv närmast. Vi ser nu hur man först skapar statlig tillväxt för denna region, sedan leder detta till överhettning vilket används som argument för att man måste göra ytterliggare satsningar vilket leder till ännu mer överhettning, vilket…
    Någon gång måste detta mönster brytas. Om inte kommer alla andra regioner att utarmas. Alla inser att man inte kan satsa på var och varenda lite region men en rimlig fördelning mellan Umeå, Göteborg, Malmö och Stockholm skulle dels minska överhettningen, dels ge en jämnare och mer rättvis tillväxt. En rättvis fördelning mellan dessa städer skulle ge rimlig geografisk rättvisa genom pendlingsmöjligheter.
    Våra politiker talar så vitt och brett om jämlikhet i så många andra sammanhang. Hur kan det då komma sig att man helt glömmer bort den geografiska aspekten, som riskerar att bli den allra största ojämlikheten i vårt land. Handlar det som vanligt att vara sig själv närmast?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>